Av Fredrik Sträng
“Smärta är oundviklig, lidande är valfritt.” – Haruki Murakami
Låt oss börja med en rak fråga, och sedan en lektion i acceptans: När du kom tillbaka från semestern – var du utvilad, eller besviken? Många svarar det senare. Du kanske hade förväntningar på perfektion: sol, sinnesro, den där ”ofrånkomliga” känslan av lycka. Nu sitter du här, och funderar på de missade soltimmarna och att sommaren redan är förbi.
Detta tillstånd, där vårt inre klagar på det yttre, är universellt. Inom buddhismen kallas denna oro av att missa något, att aldrig vara riktigt nöjd, för Dukkha (sanskrit: otillfredsställelse eller lidande). Ironiskt nog, ju bättre vi får det – ju fler alternativ vi har – desto större blir vår otillfredsställelse.
Vad grundar sig denna paradox i? Och hur överkommer vi frustrationen av att ständigt få det vi inte vill ha, och inte få det vi vill ha? Svaret ligger i att förstå samspelet mellan neurovetenskap, psykologi och enkel acceptans.
- Förväntningar: Hjärnans ”Felsökningsläge”
Vår hjärna är inte konstruerad för att vara lycklig; den är konstruerad för att överleva. Detta innebär att den ständigt jämför det nuvarande med det önskvärda. Detta gap är där smärtan uppstår.
- Prediction Error: Neurovetenskapen talar om ”Prediction Error”. När verkligheten (det du fick) inte matchar det du förutspådde (din förväntning), utsöndras dopamin inte för att du känner glädje, utan för att signalera: ”Fel! Något gick fel! Lär dig av detta!” I det moderna livet misstolkar vi ofta denna kemiska varningssignal som missnöje. Vi fastnar i ett ständigt felsökningsläge där hjärnan letar efter felet i stället för att njuta av resultatet.
- FOMO vs. JOMO: Den moderna manifestationen av detta är FOMO (Fear of Missing Out). Via sociala medier matas hjärnan med tusentals ”önskvärda verkligheter” – andras perfekta semestrar. Detta slår ut vår förmåga till JOMO (Joy of Missing Out), den glädje som uppstår när vi avsiktligt kopplar bort de yttre kraven och fokuserar på vår egen, nuvarande upplevelse. FOMO är förväntningarnas gift.
- Orealistiska krav: Paradoxen av Kontroll
Varje gång vi sätter upp ett mål som vi saknar 100% kontroll över (t.ex. vädret på semestern, andras beteende, att en affärsidé måste lyckas), lämnar vi dörren öppen för Dukkha.
- Locus of Control: Psykologin använder begreppet Locus of Control. Individer med en stark yttre kontrolluppfattning tror att externa faktorer styr deras liv (ödet, slumpen, andra människor). Ju högre våra yttre krav är, desto mer frustration upplever vi, eftersom vi försöker kontrollera det okontrollerbara. Denna kamp mot verkligheten dränerar vår mentala energi.
- Bergsbestigarens dilemma: En bergsbestigare vet att han inte kan kontrollera stormen, men han kan kontrollera sin utrustning, sin planering och sin reaktion på stormen. Orealistiska krav är som att kräva solsken på K2; ett slöseri med energi. Våra moderna ”krav” på konstant lycka och framgång är lika orealistiska som att kräva perfekt väder varje dag. De skapar ett mentalt lidande utöver den oundvikliga smärtan (som Murakami påpekar).
- Lösningen: Radikal Acceptans (och Handlingsfrihet)
Du har säkert varit där. Grandiosa planer. Men hur gick det? Igår hade du storartade planer, idag gör du som alltid. Många är de som vill ha förändring, men få vill förändras.
Men ibland blir det t.o.m. bättre än vad man förväntade sig. I somras besteg jag Norges 377 stycken 2000-meters fjäll på rekordtiden 68 dagar. Målet var ursprungligen satt till ett år. Anledningen till att jag inte siktade på rekordtid var den bistra verkligheten: min oro för min knäartros och ortopedens bedömning att jag inte borde springa igen.
- Storyperspektiv (Den positiva överraskningen): Att klättra snabbare än jag kunnat föreställa mig var en positiv överraskning. Men att ständigt sätta låga mål för att alltid överträffa sig själv leder till ett mycket farligare problem. Om du som företagare eller atlet inte gör din ”due diligence” och sätter ambitiösa, men rimliga, mål, sänker du din konkurrenskraft. Att sikta mot månen och missa den för att landa på stjärnorna är sällan troligare än att vinna på Lotto. Dessutom: budgeterar du för lågt riskerar du att inte få det anslag eller de resurser du behöver nästa år.
- Vetenskapligt perspektiv (Goal Setting Theory): Psykologen Edwin Locke visade att de mest effektiva målen är specifika och utmanande, inte lätta och vaga. Att sätta ett lågt mål för att garantera en ”överraskning” ger en kort kick, men det misslyckas med att mobilisera den fulla insats och fokus som krävs. Verklig framgång uppstår när du sätter ett mål som pressar dina inre gränser, accepterar att misslyckande är en del av processen, och sedan agerar med fullt engagemang.
- Radikal Acceptans som Handling: Acceptans är inte passivitet inför låga mål. Acceptans handlar om att erkänna verkligheten (t.ex. knäartros), vilket minskar lidandet, och sedan agera maximalt inom de parametrar verkligheten ger dig (68-dagars rekord). Det du inte ville ha (”misslyckad” semester, ett motgång i jobbet) är inte ett straff – det är insamlad data. Den framgångsrike entreprenören eller upptäcktsresanden misslyckas oftare än någon annan. De har bara lärt sig att se det de inte fick (Dukkha) som en signal för nästa steg.
Slutsats:
För att överkomma paradoxen måste vi byta fokus från yttre förväntningar till inre beredskap. Det är omöjligt att undvika smärta och missnöje (Dukkha), men det är fullt möjligt att avstå från lidande.
Du får kanske inte det du ville ha, men du får precis det du behöver för att växa. Värdet ligger inte i uppfyllelsen av målet, utan i din förmåga att agera beslutsamt utifrån den verklighet du just accepterat.
Lycka till!
———–
Om Fredrik Sträng: Fredrik, i sin ledarroll, har bestigit sju av jordens fjorton 8,000m toppar, satt ett Guinness världsrekord och föreläser om arbetsglädje, ledarskap, kommunikation, beslutsfattande och krishantering. Han är 2 x TEDx talare, skrivit två böcker och gjort dokumentärfilm för National Geographic, Discovery, TV4 och SVT. Han guidar även företag till bl.a. Kebnekaise.
Med vänliga hälsningar,
Fredrik Sträng
Alpinist – Föreläsare – Coach
